Naturvårdsverket och Energimyndigheten har under lång tid undersökt vindkraftens påverkan på fåglar. I den senaste syntesrapporten från myndigheternas kunskapsprogram Vindval (2017) framkommer att det i genomsnitt dödas mellan fem och tio fåglar per kraftverk och år. Det ligger i linje med tidigare studier. Medan vissa verk dödar ytterst få fåglar kan andra verk orsaka upp till cirka 60 fåglars död per år. Totalt handlar det i Sverige om cirka 40 000 fåglar årligen. Detta kan jämföras med att det finns cirka 350 miljoner fåglar i Sverige på sensommaren efter häckningsperioden.
Nya större verk dödar i genomsnitt fler fåglar än gamla mindre, men eftersom de är färre blir antalet dödade fåglar totalt sett lägre och även per installerad MW väsentligt lägre.
När verken på gotländska Näsudden byttes ut 2009–2013 minskade dödligheten från 57 döda fåglar per MW till drygt 12 fåglar per MW, eller med nära 80 procent. Som en jämförelse dödar Europas tamkatter i genomsnitt 12 fåglar var om året. (Bara i Sverige fanns cirka 1,44 miljoner tamkatter 2017).
Ekologikonsulten Richard Ottvall är en av författarna bakom Vindvals syntesrapport 2017 och har lång erfarenhet av att undersöka vindkraftens inverkan på fåglar.
– Vindkraften har relativt liten påverkan på fåglar jämfört med andra verksamheter och dödligheten är liten om man tittar på antalet. Det dör några tiotals örnar varje år. Berguv, tjäder och smålom är andra arter som ibland lyfts fram i samband med vindkraftverk, och rent teoretiskt kan en extra vuxen död fågel ha betydelse för vissa långlivade arter som reproducerar sig långsamt, säger Richard Ottvall.
I tyska delstaten Brandenburg finns det exempel på populationspåverkan hos ormvråk och glada som vi inte har sett i Sverige.
– Men förutsättningarna för fåglar är över huvud taget mycket svårare där än i till exempel Skåne, och antalet vindkraftverk är väldigt mycket större. I Sverige har många långlivade fågelarter tvärtom utvecklats väldigt bra under senare år och har växande populationer. Det gäller till exempel glada, ormvråk, trana och inte minst havsörn, säger Richard Ottvall.
Just örnar och örnbon lyfts ofta fram som särskilt påverkade av vindkraft och till exempel vindkraftsparken Forsviden på norra Gotland fick i april totalt nej av Mark- och miljödomstolen på grund av örnar i området. Domen ligger i linje med att domstolar på senare tid har blivit tuffare när det gäller skyddsavstånd till örnbon. Men med krav på två kilometers avstånd från ett örnbo så är det enligt Richard Ottvall i princip omöjligt att bygga vindkraft på Gotland.
– Man ska givetvis undvika vindkraft där det finns riktigt mycket fåglar. Gotland är problematiskt, men man behöver inte ha 2 kilometer skyddsavstånd överallt. Det gäller att hitta en rimlig balans mellan bra vindlägen och tillräckligt skydd för örnarna. Kanske är det så att om man har väldigt bra vindlägen så är det dåligt att avstå från att bygga på grund av något enstaka havsörnsbo.
Det här är tankar som uppfattas som provocerande av många. Men effekten av att det saknas nationell samordning där man lyfter blicken och tar hänsyn till vilken påverkan ett beslut har på fågelpopulationer (och andra djur) på regional och nationell nivå kan bli motsatt till vad man vill åstadkomma.
– Om vi ska uppnå klimatmålen behöver det byggas väldigt många vindkraftverk och konsekvensen av att inte bygga i väldigt bra vindlägen på Gotland blir att vi måste kompensera genom att bygga betydligt fler vindkraftverk på fastlandet, vilket totalt sett sannolikt påverkar fler örnar och andra fåglar, säger Richard Ottvall.
Över huvud taget menar han att vindkraften fått en mycket mörkare bild än vad det finns fog för. Som jämförelse nämner han att tågtrafiken dödar uppskattningsvis 100 örnar om året, vilket är långt mer än vad vindkraften orsakar. Till exempel kraftledningar dödar också totalt sett fler fåglar än vad vindkraftverk gör, samtidigt som kraftledningsgator har positiv påverkan på vissa arter.
En väg framåt som provas i många länder är att använda modern teknik som med hjälp av radar, kameror och AI (artificiell intelligens) kan identifiera fåglar när de närmar sig ett vindkraftverk och då tillfälligt stoppa verken för att undvika kollisioner.
Örnkoll på Näsudden är ett svenskt exempel på detta som Richard Ottvall är delaktig i och som han tycker ser väldigt lovande ut. I försöket används ett amerikanskt system, Identiflight, som kombinerar AI med avancerad kamerateknik för att identifiera specifika fågelarter på 1 000 meters avstånd, och tillfälligt stoppa vindkraftverk när en fågel närmar sig.
– Men det kan ta flera år innan tekniken är prövad och accepterad i Sverige.
Ytterligare en väg framåt när det gäller vindkraftsbyggande, menar Richard Ottvall, är att leta rätt på bra vindlägen där det finns väldigt lite fåglar och vindkraftverken följaktligen har ytterst liten påverkan. Delar av Norrland är ett sådant exempel. Stora kalhyggen, väldigt ensartad skog och många avverkningar gör att det inte längre finns några stora gamla träd som örnar behöver för sina bon, och inget som de kan äta.
Forskning om vindkraftens påverkanVindval är ett kunskapsprogram med forskning om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Programmet inleddes 2005.
Ungefär 70 miljoner fågelpar häckar i Sverige varje år. När ungarna är flygfärdiga på sensommaren finns det drygt 350 miljoner fåglar här.
Carl Johan Liljegren
