I norra delen av Skövde ligger regionens centralsjukhus och här byggs det just nu för fullt. Sjukhuset ska utökas med 65 000 kvadratmeter för bland annat psykiatri, akutmottagning och operationssalar. Det är också denna tillbyggnad som är startskottet till att Västfastigheter, som förvaltar sjukhusbyggnaderna, vill satsa på geoenergi.
När sjukhuset byggdes valde landstinget att tillsammans med Skövde kommun bygga en gemensam panncentral, dels för sjukhuset, dels för fjärrvärme till den nybyggda stadsdelen Södra Ryd. 2005 sålde Västfastigheter sin andel i panncentralen till Skövde Energi.
– Anledningen var framför allt att de inte ville ha ansvar för energiproduktionen, utan överlät det till energibolaget. Då slöts ett avtal fram till 2029, att energibolaget skulle leverera ånga, värme och kyla genom absorptionskyla till sjukhuset, berättar Sammy Tanhua, vd på Skövde Energi.
– För oss är sjukhuset en viktig kund och genom vårt avtal har vi också sett framför oss ett långt samarbete, men samtidigt som vi skulle inviga vårt nya kraftvärmeverk fick vi besked om att de ville bygga en egen energilösning. Det var förvånande ur en rad aspekter, bland annat miljömässigt och samhällsekonomiskt, säger Sammy Tanhua.
Västfastigheter, som förvaltar Västra Götalandsregionens fastigheter, ser däremot satsningen på geoenergi som en logisk följd för att kunna uppnå sina energi- och miljömål.
– Frågan om energiförsörjning blev aktuell i samband med att sjukhuset skulle byggas ut. I projektet ingår stora satsningar på energieffektivisering, satsningar som möjliggörs av att sjukhuset i sin helhet ska byggas om och moderniseras samt byggas till. De nya lokalerna kan då tekniskt anpassas för ett helt nytt sätt att försörja fastigheten med värme och kyla, säger Hans Kardell, energistrateg på Västfastigheter.
Han poängterar vikten av att ha kyla, då sjukhus idag använder mycket elintensiv utrustning, vilket innebär att byggnaderna behöver kylas för att klara kraven för ett bra inneklimat. Idag produceras huvuddelen av kylan till sjukhuset av de egna kylmaskinerna och en mindre andel med absorptionskyla.
Att kyla skulle ha varit en viktig faktor för de nya sjukhusbyggnaderna är inget som Sammy Tanhua tycker har varit centralt när de förhandlat med Västfastig-heter. Dessutom ser han att Skövde Energi har goda möjligheter att utveckla absorptionskyla. Redan idag använder sjukhuset absorptionskylmaskiner, vilka drivs av värme. Den nya byggnaden är dessutom försedd med ytterligare en anslutning mot fjärrvärmenätet.
– Här finns gott om kapacitet att utveckla absorptionskylan – i synnerhet under sommarhalvåret då spillvärme utnyttjas och efterfrågan på kyla är som störst, säger Sammy Tanhua.
Den förprojektering som har gjorts visar att geoenergilagret väsentligt kommer att minska sjukhusets behov av köpt energi, vilket ligger i linje med Västra Götalandsregionens miljömål och deras långsiktiga halveringsmål avseende energi till 2030. Projekteringen visar också att grundvattenmagasinet kan tillgodose stora delar av sjukhusets värme- och kylbehov. Sjukhusets driftkostnader och miljöpåverkan, i form av minskade koldioxidutsläpp, kommer dessutom att minska med ett geoenergilager.
– Vi har också utrett möjligheten att under sommartid lagra överskottsvärmen i ett akviferlager. Vi ser detta som väldigt positivt, för då kan energin användas när den behövs som bäst, säger Hans Kardell.
Konsultföretaget WSP har utrett frågan och kommit fram till att förutsättningar för geoenergi och lagring är väldigt goda i området. De har främst tittat på att lagra energin i ett grundvattenmagasin i sandsten som ligger i sluttningen av platåberget Billingen, vilket är i närheten av sjukhuset. Det innebär att under vintern utvinns värmen från det uppumpade vattnet och nedkylt vatten återförs till en kallpol. Sommartid utvinns istället kyla från det uppumpade vattnet från kallpolen och det uppvärmda vattnet återförs till varmpolen.
Att använda geoenergi och lagring på detta sätt är inget nytt utan används på ett hundratal platser runt om i Sverige, bland annat på Centralsjukhuset i Kristianstad och Kalmar Länssjukhus. Men att sjukhuset i Skövde nu vill satsa på geoenergi och lagring ifrågasätts inte bara av Skövde Energi, utan också av kommunstyrelsen i Skövde. Det är dock inte själva den tekniska lösningen som vållat debatt. Det är snarare dålig tajming och bristen på systemsyn som lyfts fram.
Är det rätt att ytterligare investera i nya energilösningar som inte skapar klimatnytta?
– Jag vill vara tydlig med att vi inte är fientligt inställda till innovativa energilösningar, tvärtom, vi arbetar ständigt med att utveckla och stötta nya lösningar inom kommunen, säger kommunstyrelsens ordförande Katarina Jonsson (M) och fortsätter:
– Men dessa lösningar måste hela tiden ställas mot de systemlösningar som redan finns på plats och de investeringar som redan är gjorda i vårt lokala energisystem. Risken finns alltid att det sker suboptimering av enskilda fastigheter om man inte tar hänsyn till hela systemets effektivitet oavsett om det gäller lönsamhet eller klimatprestanda.
Hon pekar vidare på att Skövde kommun nyligen har investerat närmare 500 miljoner kronor i det kommunala energibolagets nya biobränslebaserade kraftvärmeverk. Dessutom finns det sedan tidigare en stor och viktig investering i ett avfallsbränslebaserat kraftvärmeverk som varje dag producerar återvunnen värme och el från avfall. Enbart sjukhuset i Skövde står årligen för 800 ton avfall som bränns i anläggningen.
Skaraborgs sjukhus i Skövde köper idag fjärrvärme, ånga och kyla genom absorptionskyla av Skövde Energi. Sjukhuset har nu påbörjat en stor utbyggnad med ytterligare 65 000 kvadratmeter. I samband med denna satsning har Västfastigheter, som förvaltar fastigheten, tagit ett helhetsgrepp om energifrågan. Det har resulterat i att man vill ha värme och kyla genom en egen geoenergilösning. De vill också kunna lagra energin genom ett akviferlager. På sjukhusets tak finns även sedan tidigare en solcellsanläggning på drygt 2 000 kvadratmeter som producerar cirka 300 Mvh el per år.
– Tillsammans med det kommunala energibolaget ser vi därför att det är vår skyldighet att bevaka systemnyttan för hela det lokala energisystemet, både vad gäller miljö- och klimateffekter, säger Katarina Jonsson.
Både Katarina Jonsson och Sammy Tanhua ifrågasätter också den klimatnytta som Västra Götalandsregionens studier pekar på. De hänvisar istället till en studie som har genomförts av Energiforsk på uppdrag av Skövde Energi och Västra Götalandsregionen. Den studien visar tydligt att den negativa klimatpåverkan blir större i en utvecklad akviferlösning jämfört med om man fortsätter att nyttja fjärrvärmesystemet till 100 procent även i ett utbyggt sjukhus.
– Ställt mot dessa investeringar som redan är genomförda i kommunen kan man ställa sig frågande, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, om det är rätt att ytterligare investera i nya energilösningar som dessutom inte skapar tillförd miljö- eller klimatnytta, säger Katarina Jonsson.
För mig är det svårt att förstå deras argument som samhällsaktör.
Sammy Tanhua, vd på Skövde Energi.
Hon får medhåll från Sammy Tanhua. Han pekar på ytterligare en viktig faktor, nämligen att genom en geoenergilösning så ökar efterfrågan på el samtidigt som efterfrågan på värme minskar, vilket leder till att kraftvärmeverket kan producera mindre värme och el. Detta i en situation då risken för effektbrist blir allt mer påtaglig.
– Vi är nära vår abonnerade topplast i Skövdes elnät och sjukhuset kommer att behöva omkring 3 000 MWh el till sina värmepumpar, jämfört med 10 000 MWh värme om de köpt fjärrvärme. Det ger dessutom ett sämre klimatavtryck. För mig är de svårt att förstå deras argument som samhällsaktör, säger Sammy Tanhua.
Men Hans Kardell anser att Västfastigheter gör en bra satsning ur flera aspekter.
– För miljön är den bästa kilowattimmen den som inte behövs. Elenergin som krävs för att driva anläggningen för återvinning produceras till stora delar inom sjukhusfastigheten genom den solcellsanläggning som redan finns där, säger han och fortsätter:
– Den mindre del av kompletterande el som krävs är ursprungsgaranterad grön el och kommer från vatten-, bio-, sol- och vindkraft. Solcellsanläggningen inom fastigheten producerar i dagsläget cirka 1 500 MWh/år, fullt utbyggd kommer cirka 2 500 MWh/år produceras.
Exakt hur värme- och kyllösningarna kommer att bli i de nya byggnaderna är inte helt klart, så medan byggarbetarna jobbar på för fullt är frågan om geoenergilagring fortfarande inte avgjord. En akviferlösning kräver en vattendom från Mark- och miljödomstolen och den har ännu inte kommit.
– Vi hoppas givetvis på att få lagra värmen i akviferen. Alternativet blir att vädra bort värmen sommartid, vilket känns onödigt, säger Hans Kardell.
Katarina Jonsson hoppas däremot fortfarande att 100 procent fjärrvärme kan vara aktuellt.
– Vi har fört fram vår uppfattning om hur Västra Götalandsregionen tillsammans med Skövde kommun skulle kunna minska klimatavtrycket genom minskad elanvändning och nu är det upp till politikerna i Västra Götalandsregionen att hantera frågan, avslutar Katarina Jonsson.
Ann-Sofie Borglund
