Det är tuffa tider för kraftvärmen. Efter flera år av låga elpriser och lågt pris på elcertifikat har energibolagen drabbats av flera nya skatter på kraftvärmen. I augusti 2019 infördes kraftigt höjda energi- och koldioxidskatter och den 1 april införs den omtalade avfallsförbränningsskatten.
Det har skapat oro eftersom kraftvärmen är viktig ur flera aspekter. Kraftvärme bidrar till effektbalansen och ger planerbar produktion när efterfrågan i elsystemet är som störst, det vill säga riktigt kalla dagar. Och det är en kraftkälla som oftast finns nära kunderna, utan krav på långa nätförbindelser. Kraftvärmen är också viktig ur ett beredskapsperspektiv genom att verken kan anpassas till ö-drift, vilket kan säkra att städerna har el för viktiga samhällsfunktioner även i krislägen.
Jag vill se konkreta åtgärder från politikerna.
Pernilla Winnhed, vd på Energiföretagen.
De höjda skatterna påverkar bolagens investeringsplaner. Konsultbolaget Profu genomför regelbundet enkäter bland energibolagen för att ta fram prognoser på kraftvärmeutbyggnaden. Den senaste undersökningen, som genomfördes hösten 2018, visar tydligt att energibolagen tvekar kring att bygga kraftvärme när de presenterar sina planer fram till 2030.
– Tidigare var det nästan självklart att investera i kraftvärme när ny värmekapacitet för baslast behövdes eller när kraftvärmeverk behövde förnyas, men så ser det inte alls ut längre, konstaterar John Johnsson på Profu.
Under eldningssäsongen 2010–2011 producerade kraftvärmen drygt 12 TWh värme, vilket är en toppnotering. 2018 var produktionen 8,8 TWh och blickar man framåt så minskar den ytterligare. Det innebär även att produktionen av el från kraftvärmeverken minskar. Detta i ett läge när elproduktionen blir allt viktigare för att motverka lokal effektbrist.
John Johnsson tycker att det oroväckande att regeringen har valt att lägga skatter på kraftvärme i ett läge då landet behöver planerbar och lokalproducerad el.
– Skatterna, särskilt koldioxidskatten, infördes med väldigt kort varsel. Det har skapat akuta situationer där energibolagen tvingats ta akuta beslut. Det hade varit bättre om energibolagen kunnat fasa ut sina anläggningar med fossila bränslen under mer ordnade former. Ökade kundkrav och de dåvarande skatterna hade redan lagt grunden för att bolagen skulle fasa ut dessa anläggningar, säger han.
– Men ännu mer allvarligt är att politikerna, med dessa skatter, ger signaler om att kraftvärmen inte är så viktig. Det får de lokala beslutsfattarna att tveka kring stora investeringar med höga risker. Den effekten ska inte underskattas och jag ser den som mest allvarlig. Även tidigare har det varit små ekonomiska marginaler vad gäller kraftvärmen, men då har man känt stöd från staten. Som politikerna agerar nu tvekar man om stödet både på kort och lång sikt, säger John Johnsson.
Han får medhåll från Pernilla Winnhed, vd på Energi-företagen.
– Det finns en försämrad tilltro till det politiska systemet, vilket gör att många energibolag känner osäkerhet i att investera i kraftvärme. Samtidigt säger politikerna att de är måna om kraftvärme, men rent praktiskt gör de något annat. Det går därför inte att lita på politikerna när de säger att de vill värna om kraftvärmen. Politikerna behöver ta ett samlat grepp om vad de vill med kraftvärmen, säger Pernilla Winnhed.
– Idag ser politikerna alldeles för snävt på energifrågorna. De vill lösa olika problem och inför skatter för att lösa specifika problemen, men man måste se till helheten, säger Pernilla Winnhed.
Energiföretagen presenterade under 2018 en 12-punktslista för att få fjärrvärme- och kraftvärmen mer konkurrenskraftig, men trots positiva signaler från politikerna så har majoriteten av dessa åtgärder uteblivit eller gått i fel riktning.
Man bör snarast utreda hur man ska kunna säkerställa att elproducenterna får en marknadsmässig ersättning för effekt- och systemtjänster.
– Jag vill se konkreta åtgärder från politikerna som stärker kraftvärme och till att börja med bör man genast avskaffa avfallförbränningsskatten. För att få den effekt som efterfrågas – att mindre avfall går till förbränning – så måste styrmedel läggas i tidigare led, helst redan i producentledet. Dessutom bör man snarast utreda hur man ska kunna säkerställa att elproducenterna får en marknadsmässig ersättning för effekt- och systemtjänster, säger Pernilla Winnhed.
90 procent av bränslena i den svenska kraftvärmen är förnybara eller återvunna.
14,9 TWh av Sveriges el kom från kraftvärme 2018. Det motsvarade cirka 9 procent av den totala elproduktionen. Av detta kom 6,1 TWh från kraftvärme inom industrin.
45 procent av fjärrvärmen i Sverige produceras i kraftvärmeverk.
6,15 miljoner ton avfall användes till energiproduktion 2018. Av detta utgjordes cirka 1,4 miljoner ton av importerat avfall, främst från Storbritannien och Norge.
Det politikerna har gjort nu handlar istället om att fördyra kraftvärmen genom nya skatter. Som en konsekvens av detta valde Eon att stänga kraftvärmeproduktionen från det naturgaseldade Heleneholms-verket i Malmö och i Stockholm har Stockholm Exergi beslutat att efter den här eldningssäsongen stänga den del av Värtaverket som eldar kol. På grund av den överhängande risken för lokal eleffektbrist presenterade energiminister Anders Ygeman i oktober en lösning i dessa städer. Konkret innebär det att elproduktionen i Heleneholmverket återstartas med biogas och att Stockholm Exergi renoverar ett kraftvärmeverk och två gasturbiner så att de kan drivas på bioolja, vilket därmed innebär produktion av fossilfri el.
– Men det går ju inte att ha ministrar som åker runt till svenska städer och presenterar lokala lösningar på de problem som skatterna skapar. Energipolitiken måste vara mycket tydligare än så, säger John Johnsson.
Göteborg har ännu inte drabbats av någon effektbrist och på en ”trafikljusskala” har Göteborg i nuläget gul, men den analysen bygger på fortsatt lokal kraftvärmeproduktion. För Göteborg Energi är det dock långt ifrån givet att fortsätta med samtidig produktion av el och fjärrvärme i sina anläggningar. Bolaget står inför en rad investeringsbeslut de närmaste åren och den otydlighet som råder politiskt är problematisk.
– Det är bra att politikerna är positiva till kraftvärme, men det är ju inte värt något ekonomiskt. Vi kan enbart agera utifrån styrmedel. Jag skulle vilja se en större tydlighet kring kraftvärme och att man främjar kraftvärmen genom exempelvis investeringsstöd och eleffektstöd, säger Anna Svernlöv, produktionschef på Göteborg Energi.
I Göteborg finns fyra kraftvärmeverk, varav tre ägs av Göteborg Energi. Det i särklass största är det naturgaseldade kraftvärmeverket Rya med en kapacitet på 261 MW el och 297 MW värme. De andra verken – Sävenäs och Högsbo – använder biobränsle respektive naturgas. Därutöver äger Göteborgs stad, genom bolaget Renova en avfallsförbränningsanläggning, där all värme köps av Göteborg Energi.
Skatterna infördes med väldigt kort varsel, vilket har skapat akuta situationer.
Det nyaste av dessa verk är Rya kraftvärmeverk som invigdes 2006. Den viktigaste drivkraften då var värmeproduktionen, men med risk för eleffektbrist i staden har elproduktionen blivit allt viktigare. Göteborg Energi har sedan dess beslutat att fjärrvärmen ska vara fossilfri senast 2025 och då har inte längre Rya kraftvärmeverk en tydlig roll i fjärrvärmesystemet.
– Det kommer att innebära en kort eller ingen drifttid för en mycket energieffektiv anläggning, men beslutet togs främst som en följd av starkare kundkrav på fossilfri fjärrvärme. Det blir antagligen så att vi stänger anläggningen ännu tidigare då koldioxidskatten har fördyrat vår produktion med cirka 150 miljoner kronor om året, säger Anna Svernlöv, som är kritisk till hur skatten infördes.
– Vi är inte emot skatt på fossila bränslen, men den infördes med så kort varsel att hela spelplanen för kraftvärmens lönsamhet ändrades, säger Anna Svernlöv.
Ett alternativ till naturgasen på Rya är att byta till biogas, vilket också var den långsiktiga planen när anläggningen byggdes.
Nu har inte biogasproduktionen byggts ut i den utsträckning man trodde då och det råder också osäkerheter kring beskattningen på biogas framöver, vilket försvårar en sådan övergång.
Göteborg Energi undersöker flera alternativ kring sin framtida produktion. Den lösning som just nu ligger närmast till hands är att bygga ett nytt, men betydligt mindre kraftvärmeverk intill nuvarande kraftvärmeverket i Rya, vilket kan stå klart tidigast 2026.
– Målsättningen är att det ska bli ett kraftvärmeverk, men det måste ju vara ekonomiskt försvarbart. Det kan också enbart bli en hetvattenpanna med möjlighet att i ett senare skede ansluta en turbin, säger Anna Svernlöv.
Parallellt med att bygga ett nytt verk, vid Rya kraftvärmeverk, vill Göteborg Energi förnya hetvattenpannor i övriga anläggningar med en högre värmeeffekt än idag.
Genomförs dessa planer innebär det en tydlig minskning av den lokala elproduktionen.
Vi kan enbart agera utifrån styrmedel.
Anna Svernlöv, produktionschef på Göteborg Energi.
– Vi är givetvis medvetna om detta, men vi behöver ett ekonomiskt stöd för att ha kvar kraftvärmen för att garantera stadens behov. Nu styr istället politikerna i andra riktningen. Det är olyckligt, eftersom kraftvärme är planerbar elproduktion som dessutom producerar mest när effekten behövs som bäst, avslutar Anna Svernlöv.
Ann-Sofie Borglund
