Solkraften växer med raketfart, men är denna lika bra ur hållbarhetssynpunkt som det ofta sägs?
– Det beror på leverantören. Om man vill att solcellerna är hållbart producerade ska man köpa dem från ett företag som visar att de arbetar med de här frågorna, säger Anne Martinsson, ordförande för branschorganisationen Svensk Solenergi.
En viktig hållbarhetsparameter är växthusgasutsläppen vid tillverkningen. Processen som sådan behöver inte generera utsläpp, men den är dock energiintensiv.
– Därför beror storleken på utsläppen på hur det tillverkande landets energimix ser ut. I ett land som får mycket av sin energi från fossila bränslen, exempelvis Kina, är utsläppen från solcellstillverkningen högre, säger Linda Kaneryd, miljösamordnare på Energimyndigheten.
Anne Martinsson instämmer i den beskrivningen, men poängterar att solcellerna ger betydligt mindre klimatutsläpp än fossila bränslen ur ett livscykelperspektiv.
– Varje kilowattimme från kolkraft resulterar i cirka 1 000 gram koldioxidutsläpp. Solceller, om man räknar in tillverkning, frakt och liknande, hamnar i ett spann på mellan 20 och 40 gram koldioxid per kilowattimme beroende på tillverkare, säger Anne Martinsson.
Hon menar att det är viktigt att försöka få ner växthusgasutsläppen ytterligare, men att de jämfört med andra energikällor redan är låga, även när solcellerna kommer från kinesiska tillverkare. Övrig miljöpåverkan vid tillverkningen är enligt Anne Martinsson relativt begränsad.
En annan fråga som brukar dyka upp i detta sammanhang rör de metaller som solcellerna innehåller. Hållbarheten i metallutvinningen beror på vilket land som brytningen sker i och hur miljölagstiftningen ser ut där, till exempel hanteringen av lakvatten. Kiselsolceller innehåller dock ganska små mängder metall, enligt Linda Kaneryd.
Hur solcellerna transporteras är en annan hållbarhetsparameter, men skillnaden i miljöpåverkan blir i slutänden ganska liten:
– Även vid längre fraktsträckor tjänar solceller igen utsläppen efter fem–sex månader. Sedan tycker jag att det är vansinnigt hur långt de ibland transporteras, och jag tror att vi kommer se mer närproduktion på sikt, säger Anne Martinsson.
Det viktigaste ur miljösynpunkt är livslängden. Rådet är att köpa solceller som håller länge, runt 40 år, istället för slit-och-slängprodukter. Återvinning av uttjänta solceller sker ännu inte i större skala i Sverige eftersom de flesta anläggningar installerades relativt nyligen.
– Det är dock möjligt att återvinna det mesta av materialet, och eftersom tekniken är rätt homogen är det ingen större skillnad mellan tillverkare, säger Linda Kaneryd.
Generellt är solceller alltså relativt miljövänliga oavsett vem man köper in från. Men det finns ändå områden som man bör hålla koll på, till exempel arbetsförhållandena för dem som tillverkar solcellerna. En stor del av världens solceller produceras i Asien, i länder där arbetsvillkoren kan skilja sig kraftigt från fabrik till fabrik.
– Det kan handla om lön, arbetstider, raster och huruvida barnarbete förekommer eller inte, säger Anne Martinsson.
Fem bästa tillverkarnaSunPower – 98 poängSolarWorld – 95 poängTrina – 95 poängAteo – 92 poängJinko – 90 poängDessa fem solcellstillverkare får högst hållbarhetsbetyg enligt Solar Score Card. Indexet mäter åtta miljömässiga och sociala hållbarhetskriterier, till exempel arbetsrätt, vattenanvändning och energiförbrukning. Varje kriterium poängsätts med max 10–15 poäng.Läs mer på www.solarscorecard.com
Det handlar även om säkerhet. Vid tillverkningsprocessen används olika former av kemiska lösningsmedel som är mycket farliga att komma i kontakt med.
– I en modern fabrik med hög standard är detta inte något problem. Däremot sker inte all tillverkning i sådana fabriker, konstaterar Linda Kaneryd.
Hur tar man då reda på hur olika tillverkare ligger till? Det är inte alltid det lättaste, eftersom det saknas officiella utvärderingar från myndighetshåll.
– I EU pågår en process för att ta fram ekodesignkrav för solceller, men de har inte kommit ännu. Så det är fortfarande upp till varje enskild inköpare att ta fram information, säger Linda Kaneryd.
I brist på detta finns indexet Solar Score Card, från den amerikanska ideella organisationen Silicon Valley Toxics Coalition som genomfört mätningar sedan 2010.
Solar Score Card rankar solcellstillverkare utifrån en rad olika hållbarhetskriterier, både miljömässiga och sociala aspekter. Indexet ger en god indikation över var olika tillverkare befinner sig på hållbarhetsområdet och det kan skilja stort i rankningen. Men indexet har också fått viss kritik på vissa punkter.
– Det innehåller dock de viktiga hållbarhetsaspekterna och är det bästa verktyget vi har just nu. Så det är en bra början, säger Linda Kaneryd.
Anne Martinsson råder både konsumenter och företag som gör större upphandlingar att titta på Solar Score Card före inköpen.
– Avregleringen i kombination med boomen på solcellsmarknaden har gjort att vi fått massvis med nya aktörer samt en allmän prispress på solceller. Detta gör det extra viktigt att kolla upp sin leverantör och inte bara köpa det billigaste, säger Anne Martinsson.
Linus Olin
