Frekvensen signalerar grönt på Svenska kraftnäts dataskärm i entrén på huvudkontoret i Sundbyberg, men prisläget på Nordenkartan bredvid är extremt. Det är i slutet av juni och i södra Sverige (SE4) ligger priserna på 174 öre per kWh, medan elen i norra Sverige bara kostar 12 öre/kWh.
Ett par dagar innan har Uniper satt igång sitt oljekraftverk i Karlshamn för att tjäna pengar på det udda prisläget – och Svenska kraftnät har precis skrivit avtal med Vattenfall om att hålla igång Ringhals 1 för att säkra stabiliteten i nätet under sommaren.
Lotta Medelius-Bredhe
Familj: Gift, två barn.
Bor: Södermalm, Stockholm.
Gör på fritiden: Tränar, läser, tittar på fotboll. Har abonnemang på Konserthuset – innan Corona alltså.
Energitips: Hushålla med alla resurser, inklusive energi, och se över din konsumtion och dina resmönster.
– Ja, det har varit ett speciellt driftläge som gör att vi måste ta till de här åtgärderna. Det beror på att revisionsplanerna för kärnkraftverken ändrades i ett sent skede. Oftast läggs dessa planer ett år i taget med lång framförhållning. Men nu förlängdes de, bland annat på grund av säkerhetsproblem och att man räknade med lägre elpriser, säger Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör på Svenska kraftnät (SvK).
Den låga kärnkraftsproduktionen medförde att SvK i början av juni kraftig begränsade överföringskapaciteten mellan de två södra prisområdena för att klara stabiliteten i elnäten. Och därav blev kapacitetsbristen ännu mer uppenbar.
SvK justerar kapaciteterna kontinuerligt för att förhindra överbelastning. Arbeten i stamnätet som medför större kapacitetsminskningar förläggs alltid till sommarhalvåret, så även i år. Åtgärderna krävs för att behålla spänning och kortslutningseffekt i södra Sverige. Och det är då kärnkraftens rotationsenergi behövs, då dessa generatorer fortsätter rotera lika fort om annan produktion skulle falla ifrån.
Men hur ser det då ut nästa sommar när Ringhals 1 ska tas bort – klarar vi elstabiliteten i södra Sverige?
– Ja, men vi får använda nya verktyg. Denna sommar har vi en ny reserv genom stödtjänsten FFR som kan stötta systemet vid störningar. Vi kommer säkert också att öka förmågan till mothandel och i höst är också vårt projekt rörande installation av reaktiv effekt på västkusten klar, vilket bidrar till stabilisering. Och när Sydvästlänken står klar stärks balansen ytterligare.
En av utmaningarna i Sverige är att en stor del av elproduktionen ligger i norr, medan den stora elanvändningen sker i södra Sverige. Det ställer krav på rejäl överföringskapacitet.
Att Sydvästlänken, mellan Hallsberg och Hörby, blivit försenad i fem år har knappast förbättrat situationen. När den tas i drift i höst kommer överföringskapaciteten öka med runt 25 procent till södra Sverige. Men varför har det blivit så försenat?
– Vi valde den leverantör som hade lägst pris, och det företaget underskattade komplexiteten. Det har varit en utmanande teknik där vi haft stora problem med omriktarstationerna. Vi måste bli tydligare i våra krav och kriterier när vi upphandlar, konstaterar Lotta Medelius-Bredhe.
Städer och regioner måste ta ett större ansvar själva för elnätsplaneringen.
Den stora förstärkningen pågår dock lite längre norrut, i skarven mellan norra Sverige och Mälardalen. Här genomför SvK projektet NordSyd som ska öka överföringskapaciteten från 7 300 MW till runt 10 000 MW till 2039 genom att uppgradera och ersätta gamla ledningar.
Upprustningen behövs onekligen. Sverige elektrifierades tidigt och har därmed ett av Europas äldsta stamnät med vissa delar som har över 60 år på nacken. Samtidigt pekar allt på att elektrifieringen tar ordentlig fart under kommande decennier. Allt fler aktörer är kritiska till den långsamma nätutbyggnaden, då det i snitt tar 10–12 år att bygga nya elnät.
Vad behövs för att minska ledtiderna?
– Det är många delar som behöver förbättras. Om vi till exempel skulle kunna inleda ledningsförrättningar innan ansökan hos Lantmäteriet kan vi jobba parallellt med olika processer. Sedan vore det bra om vi kunde få koncession för en helhet istället för delar av en ledning. Därutöver finns det flera förslag i Nätkoncessionsutredningen som bör genomföras, till exempel att Lantmäteriet ska kunna besluta om tillträde för detaljprojektering innan koncession har meddelats.
En del aktörer har pekat på möjligheten att ändra miljöbalken och lyfta klimatet mer i avvägningssituationer?
– Det vore väl värdefullt att utreda miljöbalken. Jag tror överlag att vi behöver diskutera klimatnytta kontra andra nyttor. Förhoppningsvis behandlar Klimaträttsutredningen den frågan i sitt arbete.
Enligt Lotta Medelius-Bredhe har dock Svenska kraftnät utvecklat och förändrat sina arbetsprocesser för att snabba på hanteringen.
– Vi gör ordentliga analyser tillsammans med alla berörda myndigheter och identifierar tydliga hinder. Sedan går vi fram med ett förslag i stället för flera alternativ. Vi har också med länsstyrelser tidigare i planeringen, säger hon.
Trots detta har utmaningarna med kapacitetsbrist ökat under senare år. Tydliga exempel är Stockholm, Uppsala och Malmö, och fler kommuner tycks snart hamna i riskzonen.
Energiföretagen har förslagit att SvK borde göra en heltäckande elnätsplan och ta ett större ansvar för helheten – vad säger du om det?
– Jag har svårt att se att vi kan göra det idag. Städer och regioner måste ta ett större ansvar själva. Jag skulle vilja se en större systematik i regionernas planering och att de tar höjd för elinfrastrukturen. Här har vi inlett ett arbete med de större regionnätsföretagen för att tillsammans förbättra processerna.
När Lotta Medelius-Bredhe började på Vattenfall 1988 – som nyutexad bergsingenjör vid KTH – var det en reglerad elmarknad med få aktörer och utan kapacitetsproblem.
Hon började sin karriär som materialexpert: undersökte korrosion i kärnkraftsanläggningar och gasturbiner, innan hon sedan gick vidare till näringsdepartementet som departementssekreterare för att arbeta med energifrågor. Och där har hon tillbringat en stor del av sitt arbetsliv – senast som departementsråd med ansvar för energi- och infrastrukturfrågor på finansdepartementets budgetavdelning.
Så när Ulla Sandborgh fick lämna GD-posten i februari 2019 efter brister i säkerhetsarbetet var Lotta Medelius-Bredhe ett okontroversiellt val.
– Det var en speciell period att ta över då med de brister som upptäckts. Men jag blev samtidigt otroligt glad och kände en väldig ödmjukhet inför uppgiften, säger hon.
Och som generaldirektör för Svenska kraftnät får man räkna med att det stormar ibland.
Några dagar innan vi ses har hon snabbinkallats till näringsutskottet för att svara på kritiken på hur SvK hanterar effektbristen och elberedskapen i södra Sverige. Och under våren har hon haft coronapandemin att handskas med.
Hur stabilt är egentligen det svenska kraftsystemet?
– Vi har ett driftsäkert kraftsystem med en stabil produktion och ett robust transmissionsnät. De två senaste storstörningarna inträffade 1983 och 2003. Men nu ser vi att kraftsystemet förändras i snabb takt samtidigt med ökat kapacitetsbehov och elektrifiering. Det ökar behovet av nya lösningar och stora investeringar, inte minst i transmissionsnätet.
Med tanke på de stora svängningarna i elpriser, hur bra tycker du att den svenska elmarknaden fungerar?
– Normalt sett har den fungerat väldigt bra med en energy only-marknad där man bara säljer kWh. Men det kan vara läge att se över detta om man ska lägga in fler komponenter i elpriset. Tjänsterna som finns med i den planerbara produktionen har ju inkluderats i värdet tidigare.
Spelreglerna på elmarknaden håller på att utvecklas och förändras successivt. Bland annat pågår flera projekt med flexibilitetsmarknader för att parera svängningarna, till exempel Coordinet. Ett ytterligare exempel är den nya frekvensmarknaden FFR (Fast Frequency Reserve) som SvK öppnat under det senaste året. Historiskt har det varit vattenkraften som stått för regleringen, men nu behövs det fler resurser som kan användas under de första sekunderna vid frekvensstörningar, till exempel aktörer som har batterilagring.
– Vi har sänkt trösklarna på våra marknader och försöker får in fler aktörer. Här kan även vindkraften vara med och delta genom till exempel nedregleringar.
3 lästips
Strändernas svall
Eyvind Johnson
Högt bland
Saarijärvis moar,
Upp trälar,
Söner av ett folk
Väinö Linnas torpartrilogi
Fascism
– en varning
Madeleine Albright
Oavsett vilka delar som kommer ingå blir elsystemet mer komplext och kostnader för till exempel frekvenshållning och balansering kommer öka. Även om den snabba digitaliseringen skapar nya möjligheter till styrning och kontroll.
Två månader efter intervjun kan sommarens elmarknad börja summeras. Elsystemet tycks ha levererat trots lite ojämna priser mellan elområdena – och de inköpta stödtjänsterna kan snart plockas bort. Den totala prislappen för dessa landade på drygt 340 miljoner kronor.
Nu närmar sig vinterhalvåret med mer normalt läge, men där vi dock får förbereda oss på en tuffare effektsituation. I SvK:s kortsiktiga marknadsanalys (KMA) framgår att effektbalansen försämras successivt när Ringhals 1 stänger för gott, men risken för kritisk effektbrist är ändå ganska låg enligt analysen. Bland annat tack vare mer vindkraft, utökade utlandsförbindelser och att det finska kärnkraftverket Okiloukto 3 ser ut att komma igång 2021.
Fast den gångna sommaren har ju visat att elsystemet inte bara handlar om effekt, utan om stabilitet också.
Klarar vi ett förnybart elsystem till 2040 utan kärnkraft?
– Det är ju inte bara kärnkraft som är planerbart. Det finns biobaserad kraftvärme och det kommer nya lagringsmöjligheter och sen har vi power-to-gas och power-to-heat. Det kan nog gå, men det blir ett mer utmanande system att driva och fler avvikelser.
Svenska kraftnäts nätinvesteringarSvenska kraftnät investerar 60 miljarder kronor under de kommande tio åren i stamnäten. Här är några av de större projekten.NordSyd
Omfattar sex av de elva ledningar som korsar gränsen mellan elområde 2 och 3. Totalt sett innebär det cirka 200 mil ny ledning och ett 35-tal nya stationer.Stockholms Ström och Storstockholm Väst
Investeringar på 13 miljarder kronor fram till 2028 för att förstärka Stockholmsregionen.Sydvästlänken
Ledning mellan Hallsberg till Hörby som ökar kapaciteten till södra Sverige med cirka 25 procent när den tas i bruk i höst. Totalt är det 44 mil elnät, varav 19 mil i marken.Västkustpaketet
Byte av åtta 400 kV-ledningar mellan Trollhättan och Malmö.
Johan Wickström
