Rapporterna om Sveriges elsystem har duggat tätt från Svenskt Näringsliv under de senaste månaderna. Som projektledare för organisationens stora projekt Kraftsamling Elförsörjning har Lina Håkansdotter bråda dagar.
Syftet med projektet är att ta fram konstruktiva förslag för hur Sveriges elsystem ska hantera den snabba elektrifieringen för att klara klimatutmaningen och bidra till samhällsutvecklingen. Ett kostnadseffektivt framtida elsystem är också en nödvändighet för att Sveriges företag ska vara fortsatt konkurrenskraftiga.
– Under förra året fick vi allt fler signaler från våra medlemsföretag om att de var oroade över elförsörjningen. Det var svårt att öka effektuttaget och därigenom blev det osäkert att investera och planera för expansion och omställning, säger Lina Håkansdotter när vi ses i det stilrena 60-talskontoret på Östermalm i centrala Stockholm.
Lina Håkansdotter
Familj: Tre underbara barn och pojkvän.
Bor: Bromma.
Gör på fritiden: Jag älskar att promenera, minst 10 000 steg om dagen, och så stickar jag, gärna tillsammans med vännerna i Mys och Maska.
Personliga energitips: I våras köpte jag en elcykel, en av de bästa investeringar jag gjort – väldigt energigivande.
Samtidigt pekade allt fler rapporter på att elbehovet på sikt kommer att öka kraftigt under de närmaste decennierna för att klara klimatkraven, framför allt drivet av bränslebyten i industrin och elektrifieringen av transportsektorn. Enligt Svenskt Näringslivs egen analys ökar elanvändningen med 60 procent fram till 2045.
Under våren 2019 påbörjades därför Kraftsamling Elförsörjning. Alla delar av elsystemet skulle undersökas noggrant: elnät, flexibilitet, energieffektivisering och elmarknad med mera. Tio faktaunderlag har tagits fram av forskare och experter för att utreda de olika delarna.
Hittills har åtta rapporter presenterats – och framåt årsskiftet ska det bli en sammanfattande slutrapport med policyförslag är tanken.
– Vi ska ta fram faktaunderlag för att hjälpa politikerna. Vår utgångspunkt är användarsidan och hur vi påverkas. Rent tekniskt går ju det mesta att lösa – men vi måste också utreda kostnaderna. Det måste vara ett fossilfritt system som levererar det vi behöver till lägsta kostnad, säger Lina Håkandotter.
De flesta av rapporterna är redan klara – kan ni dra några preliminära slutsatser redan nu?
– Ja, det är kanske inga överraskningar precis. Men vi ser ett stort behov av att systemtjänster efterfrågas och prissätts så att elsystemet kan fortsätta att fungera. Dagens planerbara kraft måste också värnas, men framför allt måste vi fokusera på elnäten.
– När det gäller elproduktion har vi så det räcker på tio års sikt – men elnäten måste byggas ut snabbare och då krävs det att samordningen mellan nätaktörerna förbättras. Någon måste ta ett huvudansvar för elnäten och deras utveckling framåt.
D
en minskade stabiliteten i elsystemet kom i fokus under sommaren då Svenska kraftnät tvingades köpa in extra stödtjänster för att klara balansen. Detta överraskade inte Lina Håkansdotter:
– Det här utvecklingen kunde man ju förutse för många år sedan när ägarna aviserade avveckling av fyra kärnkraftsreaktorer, men nu försöker man lösa problemet fem i tolv. Det här sätter fingret på behovet av stödtjänster och ökad överföringskapacitet. Jag skulle inte vilja vara i Svenska kraftnäts kläder nästa sommar när ytterligare en reaktor tagits ur drift.
Vår utgångspunkt är att elsystemet är till för
användarna och inte tvärtom.
I augusti presenterades en färsk rapport från projektet, om Sveriges försörjningstrygghet, som genomfördes av konsultföretaget ELS Analysis. En av slutsatserna här var att försörjningstryggheten är hotad på grund av otydliga prissignaler och frånvaro av nödvändiga systemtjänster.
– Man kan ju tro att har vi bara kablar till andra länder så löser det sig i bristsituationer. Men det kan vi inte vara så säkra på. Det finns enligt rapporten fakta som pekar på det motsatta. Svenska kraftnät säger också själva att det inte hjälper med kablar om det inte finns produktion på andra sidan.
– Vi har ett annat politiskt tänkesätt än våra grannländer och förlitar oss mer på rena marknadslösningar – vet vi hur andra länder beter sig i en bristsituation? Vi måste ta försörjningstryggheten på allvar. Samtidigt står kostnadseffektivitet och försörjningstrygghet i viss mån emot varandra. Det är en balansgång.
Det är lätt att ställa krav på andra aktörer – men hur kan svenska företag hjälpa till att göra elsystemet mer effektivt ur ett systemperspektiv?
– Vår utgångspunkt är att elsystemet är till för användarna och inte tvärtom. Visst ska företagen använda elen så effektivt som möjligt, en ökad energieffektivisering är också med i vår beräkning om framtida elanvändning – men vi måste kunna lita på att systemet levererar som det ska. Om elsystemets stabilitet hänger på att företagen måste dra ner mycket på elkonsumtionen är det inte attraktivt för företagsetableringar och investeringar, säger Lina Håkansdotter.
Vägen in till energisfären för Lina Håkansdotter började i skogsindustrin. Som nyexad civilingenjör i kemiteknik skrev hon en licentiatavhandling om svavelfri kokning av pappersmassa och började på konsultföretaget ÅF med liknande frågor. Sedermera lockades hon mer av kommunikation och påverkan – blev bland annat näringspolitisk rådgivare och energidirektör på Skogsindustrierna. Lagom till energiöverenskommelsen 2016 började hon på Uniper och fick gå i närkamp med energifrågorna och politiken. Och vid årsskiftet tillträdde hon alltså tjänsten på Svenskt Näringsliv, där hon tillsammans med sju medarbetare ansvarar för hållbarhet och infrastruktur.
– Det är ett bredare och större uppdrag med mer ansvar. Det är jättekul och bra att tidigare ha sett andra sidan av myntet.
N
u representerar hon 50 medlemsorganisationer och 60 000 företag runt om i landet.
Hur ser samarbetet ut med energibranschen?
– Vi har en god dialog, men vi gör såklart olika bedömningar om vad en konkurrenskraftig kostnad är. Vi vill betala så lite som möjligt för elen, men vi vill inte att elproducenterna tvingas lägga ner.
Några dagar efter vårt möte ska den senaste rapporten presenteras – en långsiktig scenarioanalys för det framtida kraftsystemet och vilka komponenter som bör ingå. Intresset är stort. 300 personer har anmält sig till webbinariet där rapportförfattaren Staffan Qvist presenterar analysen där man lägger fram den optimala mixen: i grova tal en tredjedel vindkraft, en tredjedel vattenkraft och en tredjedel bibehållen och ny kärnkraft. Ett system ganska likt det Sverige har idag bortsett från en fortsatt kraftig ökning av vindkraft. Att ha ett helt förnybart elsystem skulle kosta 40 procent mer, enligt analysen.
3 lästips
Ett litet liv
Hanya Yanagihara
Tidningen Hemslöjd
Munken som sålde sin Ferrari
Robin Sharma
– Nästan hela elsystemet måste reinvesteras till 2045. Scenarioanalysen bygger på en optimering av investeringskostnaden för ett fossilfritt elsystem i den kontexten. Den utgör ett av underlagen i projektet och är långt ifrån allt vi tittar på. Däremot har en så avancerad systemanalys av vårt elsystem aldrig tidigare gjorts och det känns jättekul att kunna bidra med detta nya underlag till energidiskussionen.
Analysen visar också att kraftvärmen hamnar utanför – annars brukar ju den lyftas fram som en central del för att klara kapacitetsbristen? Hur ser ni på det?
– I en kostnadsoptimerad analys som denna, där man enbart tar hänsyn till elleveransen, kommer inte kraftvärmen in. Däremot är jag säker på att vi även fortsatt kommer ha biokraftvärme i det svenska elsystemet. Värmeleveransen är värdefull och den lokala nyttan stor. Dessutom har vi ju en stor andel industriellt mottryck inom skogsindustrin som jag inte ser kommer minska.
I
höst väntar ytterligare två rapporter om elmarknaden. Sedan inleds arbetet med slutanalysen och övergripande policyförslag som ska presenteras innan årsskiftet. Därefter börjar steg 2 i Kraftsamlingen som löper till valet 2022. Då handlar det om att träffa beslutsfattare på olika nivåer och försöka få genomslag för de förslag man jobbat fram i den praktiska politiken. Det betyder att Lina Håkansdotter har gott om jobb framöver.
Men redan nu vill hon sända en signal till politikerna – till energiminister Anders Ygeman närmare bestämt:
– Jag efterlyser mer sense of urgency. Elsystemet skickar ut starka varningssignaler, det har det gjort länge. Det är dags att agera innan det är för sent. Att konstatera elöverskott på årsbasis och låta elnätsbolagen rulla över outnyttjade intäktsramar är inte lösningen, han måste göra mycket mer än så.
Kraftsamling Elförsörjning
Svenskt Näringsliv startade Kraftsamling Elförsörjning våren 2019. Inom ramen för detta projekt har organisationen samlat företrädare för en rad olika branscher och intressentgrupper. Syftet är att ta ett brett grepp kring frågan om hur det framtida svenska elsystemet kan se ut, vilket ska ge underlag till politikerna. En slutrapport ska presenteras i slutet av 2020. Fram till slutet av september har följande åtta rapporter presenterats i projektet:1 Kraftsamling elförsörjning – långsiktig scenarioanalys 2 Försörjningstrygghet el – 20453 Lösningar för ökad flexibilitet i elsystemet – möjligheter och utmaningar4 Energieffektivisering och dess påverkan på elanvändningen5 Elektrifiering av Sveriges transportsektor
6 Elnätsutmaningen7 Högre elanvändning 2045 – samhällsutvecklingen och klimatomställningen kräver mer el8 Internationell kartläggningRapporterna går att ladda hem på svensktnaringsliv.se
Johan Wickström
