Att centerns nya energistrategi presenterades denna vecka i mars var ingen slump. Nästa vecka (den 27 mars) väntas regeringens proposition om kärnkraftsfinansiering presenteras, där mycket talar för att regeringen går vidare med det förslag som utredaren Mats Dillén lade fram i augusti 2024.
Enligt detta förslag ska företag som bygger kärnkraft få riskfria statliga lån och ett säkrat elpris under 40 år– en satsning som skulle kosta cirka 400 miljarder kronor och ge cirka 4 000-6 000 MW i kärnkraftseffekt.
– Att rikta in sig på ett enda energislag är extremt illa tajmat i detta säkerhetsläge. Det är för dyrt och tar för lång tid. Det blir en extrem belåning för svenska skattebetalare, sa Martin Ådahl, ekonomisk talesperson för partiet, när han inledde onsdagens presskonferens.
En palett av åtgärder
Centerpartiet vill ha konkreta produktionsmål för el redan till 2030 och 2035 och hänvisar bland annat till industrins samarbetsorganisation SKGS prognos från i höstas. Här visade man att industrins elbehov redan till 2035 kommer öka med 88 TWh, jämfört med dagens totala elanvändning på 140 TWh.
Kraftvärmen har en avgörande roll, framför allt i södra Sverige. Det finns en potential på ytterligare 1 800 MW till 2035.
Centerns förslag för att klara framtidens energiutmaningar på både kort och lång sikt är en palett av åtgärder, varav många utgår från relativt färska forskningsrapporter. Partiet vill till exempel effektivisera och modernisera den befintliga vattenkraften, vilket skulle kunna leda till ytterligare 4 000 MW i effekt – utan att det ger några större ingrepp i naturen.
– Med rätt investeringar kan man utöka effekten med motsvarande en hel kärnkraftsreaktor till 2035 och på längre sikt fyra reaktorer – till en fjärdedel av priset för ny kärnkraft, säger Rickard Nordin, energipolitisk talesperson för Centerpartiet.
Även kraftvärme, som idag står för en knapp tiondel av Sveriges elproduktion, kan utökas rejält, menar Centerpartiet.
– Kraftvärmen har en avgörande roll, framför allt i södra Sverige. Det finns en potential på ytterligare 1 800 MW till 2035, vilket skulle kosta 3-4 miljarder kronor, säger Rickard Nordin och hänvisar bland annat till analyser i Energimyndighetens Fjärr- och kraftvärmestrategi.
Även energieffektiviseringar behövs
När det gäller vindkraften är man oroad över den minskade utbyggnadstakten och föreslår bland annat villkorade tillstånd från Försvarsmakten och att det kommunala vetot ska avges tidigt i processen. Även den befintliga kärnkraften har en viktig roll. Här vill Centerpartiet genomföra effekthöjningar och utreda en eventuell livstidsförlängning i de nuvarande reaktorerna.
Men allt handlar inte om elproduktion – även energieffektiviseringar har en viktig roll i strategin.
– Var femte kilowattimme kan effektiviseras bort enligt Energimyndigheten. Det skulle innebära en minskad efterfrågan med 20-25 TWh per år, säger Rickard Nordin.
I strategin har man även förslag för att hantera effektutmaningarna med väderberoende kraft, när det inte blåser och solen inte skiner. Det handlar om cirka 200 timmar per år när det riskerar att bli effektbrist, enligt beräkningar i strategin.
Ett garantisystem för flexibilitet
För att parera dessa kritiska perioder föreslår Centerpartiet ett elgarantisystem: en effektupphandling av flexibla källor som ska trygga elförsörjningen. Det kan till exempel handla om biogasturbiner, vehicle-to-grid, batterier och vätgaslager.
Inget av detta används dock i nån större utsträckning idag. På kort sikt kan mer vattenkraft och kraftvärme ha den stora potentialen att parera dessa utmaningar, står det i strategin.
– Vi vill ha en teknikneutral politik som kan gynna hela landet och den gröna omställningen. Det behövs många olika satsningar. En av de snabbaste åtgärderna som man kan göra redan idag är att sänka elskatten, säger Rickard Nordin.
Johan Wickström
