Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Ris och ros till kärnkraftsutredningen
Under veckan var det deadline för det 50-tal företag och organisationer som skulle lämna synpunkter på regeringens kärnkraftsutredning som utredaren Mats Dillén lämnade i mitten av augusti. Utredningens tre huvudförslag för att sätta fart på kärnkraftsutbyggnaden är: riskfria statliga lån under konstruktionsfasen, prissäkringsavtal under 40 år (80 öre/kWh) samt en risk- och vinstdelningsmekanism som garanterar en minsta avkastning.
Bland de inlämnade remissvaren kan man hitta både ris och ros. Energiföretagen välkomnar att staten tar ett större ansvar och delar risken vid investeringar för ny kärnkraft.
– Utredningens förslag om statliga lån och differens-priskontrakt för ny kärnkraft har möjlighet att öka tryggheten för de företag som ska investera och säkerställa att vi möter samhällets kommande behov av mer el, säger Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen.
Men Energiföretagen skriver också i sitt remissvar att det även kan behövas riskavlyft för att säkerställa investeringar i annan elproduktion. Och det är också viktigt att stödet inte tränger undan befintlig elproduktion.
Vattenfall – som planerar för ny kärnkraft i Ringhals – välkomnar också utredningens förslag om en finansierings- och riskdelningsmodell och ser överlag positivt på slutsatserna. Men man skriver också att de olika ”parametrar” som ingår i den nya modellen ska ses som räkneexempel, där de slutliga siffrorna måste slås fast i ett senare skede.
Även Svenskt näringsliv och den elintensiva industrins samarbetsorganisation SKGS välkomnar den föreslagna riskdelningsmodellen. Svenskt näringsliv vill dock i ett nästa steg utreda eventuella stöd till andra kraftslag som kan leverera motsvarande värde som kärnkraften.
Myndigheterna inom energiområdet är betydligt mer kritiska till utredningens förslag.
Energimarknadsinspektionen avstyrker förslaget helt och hållet. Energimyndigheten och Svenska kraftnät skriver att förslagen måste utredas ytterligare innan de kan genomföras. Energimyndigheten menar att förslaget kan få betydande konsekvenser för andra investeringar i elsystemet på kort och lång sikt, medan Svk skriver att förslaget kan leda till minskad investeringsvilja i annan kraftproduktion och förbrukningsflexibilitet.
Även Svensk vindenergi skriver i sitt remissvar att det föreslagna kärnkraftsstödet skulle få kraftigt negativa effekter för investeringsviljan i vindkraft och att lönsamheten för befintlig elproduktion skulle försämras kraftigt.
Nu är det upp till Regeringskansliet att samla ihop slutsatserna under ledning av finansmarknadsminister Niklas Wykman.
– Det här ska inte ses som en slutstation, det är en del av ett stort arbete och vi är öppna för att göra flera saker, sa Niklas Wykman ang kärnkraftsfrågan till Dagens Nyheter under veckan.
2. Framtidens energiförsörjning i Försvarsmakten
Hur ska totalförsvaret klara sin framtida energiförsörjning? Det är en fråga som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har undersökt i olika omgångar. I veckan publicerade FOI en ny rapport i ämnet: Omvärldsanalys – Energitekniker för ett framtida försvar.
Som ett första steg har forskarna tittat på tekniska lösningar som kräver lite eller ingen anpassning av redan existerande fordon och anläggningar. Ett exempel är så kallade drop-in-bränslen, ofta olika typer av biobränslen eller syntetiska bränslen.
— Vi behöver se energiförsörjningen som en helhet. Högkvalitativa bio- och elektrobränslen ger fortsatta möjligheter till effektiv lagring och kan ge en smidig övergång genom användning i befintliga system, säger Johanna Enström forskare på FOI och en av författarna bakom rapporten
En annan betydande utveckling är elektrifiering och hybriddrift av fordon. Elektrifieringen kan möjliggöra nya förmågor och taktiska fördelar som till exempel bättre framkomlighet, lägre ljud- och värmesignatur på fordonet och möjlighet till att integrera nya system som till exempel laservapen.
– Men det finns också vissa utmaningar med ren eldrift, som till exempel tillgång till laddinfrastruktur som i sin tur är beroende av tillgänglig effekt i elnätet. Hybridisering däremot, ger en stor flexibilitet och kommer inom allt fler typer av fordon och system, säger Elias Lallo, forskare på FOI.
3. Skövde Energi inviger sin fjärde laddstation för tung trafik
Skövde Energi fortsätter med sin satsning att bygga laddstationer för tung trafik. Under måndagen (den 2 dec) invigde företaget sin fjärde station för tunga fordon, i Norra Ryd Skövde. Under november invigde Skövde Energi också två laddstationer i Vårgårda och Vara. Det är laddoperatören Gito Heavy Charging Solutions som ansvarar för driften av samtliga dessa stationer.
Skövde Energi har fått stöd från Energimyndigheten för att etablera tre publika laddstationer för snabbladdning på noga utvalda platser i Skaraborg. Stationerna är utformade för tunga fordon, men är öppna för alla som vill ladda.
I maj 2023 invigde Skövde Energi Skaraborgs första laddstation för tunga fordon på Gruvgatan i Skövde. Laddstationen har sedan dess etablerat sig som en av de mest välbelagda i regionen och bland kunderna finns såväl Volvo som lokala åkerier.
– Tack vare ett gott samarbete med lokala aktörer och myndigheter har vi idag fyra laddstationer på strategiskt viktiga platser i Skaraborg. Samarbete är nyckeln till att klara av att elektrifiera samhället. Nu får åkerierna som verkar i området möjlighet att påskynda utrullningen av ellastbilar, säger Johanna Löfström, affärsutvecklare på Skövde Energi.
4, Ny rapport: Inför accelerationsområden för vindkraft
Sverige behöver en mer strukturerad och samordnad strategi för utbyggnaden av vindkraft – och kan lära en hel del av Danmark och Finland. Det skriver Tillväxtverket i en ny rapport, Effektivare nationell planering och tillståndsprocess, där man för fram en del nya förslag för att lösa dagens utmaningar och snabba på den gröna omställningen.
Bland annat vill man införa accelerationsområden i enlighet med EU:s förnybarhetsdirektiv. Dessa områden kan antingen regeringen peka ut utifrån myndighetsunderlag eller så kan kommunen få ansöka om att få ett utpekat accelerationsområde.
Förslaget behöver också kopplas till en långsiktig lösning för att dessa vindkraftskommuner ska stödjas finansiellt. Utgångspunkten bör också vara att kommunerna behöver få en tydlig roll och inflytande i den nationella planeringen.
Läs rapporten här.
5. Lantbrukaren som utmanar energiföretagen i bio-CCS-auktionen
När Energimyndigheten i slutet av november stängde utlysningen för sin omvända auktion för bio-CCS (att avskilja och lagra biogen koldioxid) var det ett namn som stack ut i mängden bland ansökningarna: lantbrukaren Olle Jönsson, med en enskild firma utanför Mariestad.
Hans metod handlar om att odla en så kallad mellangröda, efter huvudgrödan, som kan binda koldioxid och som sedan lagras i marken när växten bryts ned. Med denna metod går det lagra ett ton koldioxid per hektar, enligt Olle Jönsson som stödjer sig på forskning från SLU.
– Varför bygga avancerad teknik för något som kan vara så enkelt. Det behöver inte kosta så mycket, säger Olle Åkesson i en intervju på SVT.
Övriga företag som deltar i auktionen är Preem, Skellefteå Kraft, Stockholm Exergi, Öresundskraft samt Svensk Kolinlagring. Enligt Energimyndigheten är ambitionen att bli klar med urvalsprocessen innan årsskiftet. Totalt handlar det om 36 miljarder kronor som ska fördelas mellan 2026 och 2046.
På tal om CCS – under veckan meddelade Vattenfall i en intervju i DI att de pausar sin satsning på bio-CCS vid sitt kraftvärmeverk i Jordbro. Anledningen är de stora osäkerheterna på marknaden, men målet är att Vattenfall Värme ska ”återuppta projektet så snart marknadsförhållandena förbättras”, säger pressekreteraren Carina Netterlind till DI.
VECKANS FLOPP
Inga bud i danska auktionen om havsvindkraft
Under torsdagen gick deadlinen ut för den danska auktionen för havsvindkraft som utlystes i april. Det handlade om att bygga sex sajter i Nordsjön respektive Östersjön på utpekade områden – utan statsstöd. Men inget företag lämnade in någon intresseanmälan.
– Det här är ett mycket nedslående resultat. Förutsättningarna för havsvind i Europa har förändrats väsentligt på relativt kort tid med stora pris- och räntehöjningar, säger energiminister Lars Aagaard i ett pressmeddelande.
VECKANS UTLYSNING
4,6 miljarder euro till nettonollteknik och vätgas
Under tisdagen utlyste EU-kommissionen totalt 4,6 miljarder euro i två olika ansökningsomgångar i syfte att påskynda införandet av innovativ nettonollteknik, till exempel förnybar energi, energilagring, CCS och grön vätgasproduktion. Båda ansökningarna finansieras av Innovationsfonden med hjälp av intäkter från EU:s utsläppshandelssystem. Sista datum för ansökan är den 24 april.
Läs mer här.
Johan Wickström
